AVVECKLA KOLKRAFTEN I VÄRTAN – SENAST 2018

Stockholms stad är delägare i Värtaverkets kolkraftverk. Det globala klimatavtal som tecknats i Paris i december 2015 gör det moraliskt omöjligt att fortsätta elda med kol när det nu finns alternativ. Ägarna Stockholms stad och Fortum bör omgående ta fram en plan för att stänga kolkraftverket senast 2018 och samtidigt annullera (avskaffa) de utsläppsrätter som eventuellt frigörs vid en sådan avveckling. Beslut och avvecklingsplan bör tas fram under 2016.

Bakgrund

Kolkraftverket i Värtahamnen, i Stockholms innerstad, spyr årligen ut omkring 600 000 ton koldioxid, ungefär lika mycket som Stockholms alla bilar. Ändå är det förvånansvärt få av stockholmarna som över huvud taget känner till att vi har ett kolkraftverk mitt i stan. Många lever i tron att Stockholms energisystem är i det närmaste utsläppsfritt.

Det globala klimatavtal som antogs i Paris 11 december 2015 ger världen ett moraliskt och förpliktande ansvar att göra allt som står i vår makt för att begränsa den globala uppvärmningen till +1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Samtidigt innehåller avtalet inga bindande utsläppsminskningar för de deltagande länderna. Avtalet ger, länderna, kommunerna, regionerna, och övriga aktörer ett moraliskt ansvar att skärpa klimatåtagandena inom alla samhällsområden. 1,5-graders-ambitionen innebär i praktiken att alla åtgärder måste göra så snart det bara går (och helst tidigare än så).

Stockholms stad behöver, liksom varje kommun i landet, göra en uppdaterad åtgärdsplan som möter Parisavtalets ambitionsnivå. Som hälftenägare i ägarbolaget Fortum Värme har staden ett särskilt ansvar att driva på för en extraordinär och snabb avvecklingsplan för kolkraftverket i Värtaverket.

Makten över energin

En betydelsefull faktor i omställningen till förnybar energiförsörjning är att en stor del av energiförsörjningen ägs och styrs av bolag som inte står under demokratisk kontroll.

Stockholm sålde sitt energibolag till finskägda Fortum, och har endast kvar ett delägarskap i Värtaverket. Ett annat exempel är att elnätet i Stockholm nyligen såldes av Fortum till ett privat bolag; Ellevio, vars största ägare är ett Kanadensiskt bolag. Detta är konsekvenser av den så kallade avregleringen av elmarknaden.

I många europeiska städer sker en rörelse för att återta energiförsörjningen till gemensam ägo och kontroll. Skälen är dels att energibolag förbrukat sitt förtroende i många fall, och att de folkvalda inser att de behöver ha makten över energiförsörjningen om en omställning ska kunna genomföras.

Nya energisystem som sol- och vindkraft har en decentraliserad struktur som gör det möjligt för enskilda, föreningar och små kooperativ att ordna sin egen elproduktion. De stora bolagens starka ställning kan därmed utmanas. Men vi har många regler som i onödan försvårar för folkliga initiativ i energisektorn.

Om Fortum och andra energibolag som verkar i regionen fördröjer omställningen till fossilfri energiförsörjning bör Stockholm söka vägar att få energiförsörjningen i regionen under demokratisk kontroll.

Nuläge

Det är energipolitiskt ett bra läge för en avvecklingsplan. Det nya biomassaeldade kraftvärmeverket KVV8 startas nu under början av 2016.

Det innebär att Fortum får ett verk med i stort sett samma kapacitet som det koleldade KVV6, men ändå avser de bara minska utsläppen ner till ca 500 000 ton per år. Anledningen kan inte vara annan än att Värtaverket planerar att parallellt köra vidare med kolkraftverket, förmodligen av företagsekonomiska skäl.

Ett skäl kan vara att ägaren Fortum vill utnyttja de gratis utsläppsrätter som finns tilldelade till värmekraftverket genom EU:S system för utsläppsrätter. I en avvecklingsplan är det mycket viktigt att ta ställning till hur dessa utsläppsrätter ska hanteras. Om Fortum minskar sina utsläpp snabbare än plan ( tex genom en avveckling) så ger det bolaget en möjlighet att sälja icke utnyttjade utsläppsrätter till andra utsläppare. Resultatet blir då att samma mängd koldioxid släpps ut någon annanstans, vilket omintetgör klimatansträngningen.

En avveckling behöver därför kombineras med en annullering av befintliga utsläppsrätter.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad har i sin plattform en målsättning att lägga ner kolkraften senast 2020. Men det praktiska genomförandet har hittills förhalats av stadens byråkrati och av Fortum Värme. Fortum Värme ägs till hälften av staden, till hälften av finska, statliga Fortum. Frågan kommer att aktualiseras inom kort eftersom Fortum fått ett budgetuppdrag att ta fram en avvecklingsplan och genom att stadens klimat- och energistrategi, som gäller fram till 2020, snart kommer att komma ut på remiss från kommunstyrelsen.

Det är alltså nu under 2016 som vi har makt att påverka hur snabbt kolkraften i Värtan kan avvecklas. Det är idag oklart hur tydliga och ambitiösa de styrande kommer att vara när det gäller att driva kravet om en avveckling av kolkraften. För att sätta tryck på såväl stadens ledning som ägarbolaget Fortum är det nödvändigt med ett starkt opinionstryck från olika sektorer av samhället.

Våra krav

Fortum Värme, och ägarna Stockholms stad och Fortum behöver nu visa ett klimatpolitiskt ledarskap i handling, som svarar mot de globala mål som satts upp genom Paris-avtalet..

Vi kräver att

  • kolkraftverket i Värtan avvecklas så snart det är tekniskt möjligt och senast 2018.
  • de utsläppsrätter som eventuellt frigörs i och med en sådan avveckling ska avskaffas istället för att säljas inom den europeiska utsläppshandeln.
  • en avvecklingsplan tas fram under 2016.

Kampanjen stöds av

Klimataktion Stockholm, Jorden Vänner Stockholm, Fossil Free Stockholm