Rapport: Stormöte 14 jan

Vart går klimatrörelsen i Sverige efter COP21 i Paris?

Den 14 januari samlades KlimatSverige till stormöte på Abf-huset i Stocvkholm. Mötet vände sig till organisationer, enskilda aktivister och allmänheten och var ett samarrangemang med ABF Stockholm. Det organiserades i nära samarbete mellan samordningsgruppen och aktiva personer och organisationer som deltagit i förberedelserna för klimatmanifestationen 29 nov. Nästan 100 personer trängdes i Hedénsalen 4 trappor upp på ABF. Moderator var Jonas Bane, Klimataktion.

Bakgrund till mötet

28-29 november 2015, helgen före FN:s klimatförhandlingar i Paris, mobiliserade miljörörelsen i samarbete med kyrkor, fackföreningar och många andra organisationer starkt, och 785 000 personer deltog i 2500 klimatmanifestationer i 175 länder, varav 35 manifestationer i Sverige. Nätverket KlimatSverige spelade här en viktig roll hos oss. Klimatavtal mellan världens länder slöts 12 dec 2015. Vad innebär klimatavtalet för klimatrörelsens och nätverket KlimatSveriges framtida engagemang? Och hur ska KlimatSverige jobba under det här året? Mötet var uppdelat i tre delar: inledning om Parisavtalet, gruppdiskussioner om aktuella aktioner och kampanjer, samt diskussion om nätverkets roll och samarbetsformer under året.

Inledning om klimatavtalet

Rolf Lindahl, Greenpeace och Sebastian Dawson, Jordens Vänner

Båda organisationerna har en principiellt kritisk hållning till Parisavtalet, som slöts 12 dec 2015. Det finns dock positiva delar att ta fasta på, främst signaleffekten att all världens länder kommit överens, och att ett tak för uppvärmning av atmosfären satts upp. Miljörörelsen har även fortsättningsvis mycket att arbeta med. Läs mer.

Diskussion i smågrupper om hur organisationer och privatpersoner kan engagera sig

Varje grupp presenterade kort sina pågående eller planerade aktiviteter, varefter en timmas samtal i följande smågrupper vidtog:

Diskussion om nätverket KlimatSverige och dess framtida roll

Former för nätverksmöten 2016

I samarbete med ABF kan hållas två större möten per termin. Ett av dem (nästa) bör vara för den större så kallade referensgruppen med kontaktpersonerna för det nära 70-tal organisationer som anslutit till nätverket. Sker 22 april. Ytterligare ett referensgruppsmöte bör hållas under hösten. Vid behov ha öppna stormöten kring gemensamma aktiviteter.

Arbetande grupp för samordning

Jobba med samordningen av själva nätverket, framför allt med kommunikation. Webbsidan kräver fler som kan jobba med den, eventuellt göra om den och koppla ihop den med andra. Planera och samla till möten. Se till att nätverket hålls vid liv för aktuella och framtida behov.

Samordningsgruppen bör förnyas av nätverksorganisationerna på nästa möte för att vara mera representativ, se ovan.

Internationellt samarbete 2016

Idealt med några personer som kan ta på sig ansvaret att fortsätta hålla kontakt med samarbetsorganisationerna inom Coalition Climat 21 m fl. En ny global demonstration under året kan komma att föreslås. Internationell kompetens, bla språkkompetens finns i nätverket men behöver samla fler till en internationell arbetsgrupp.

Andra arbetsuppgifter för nätverkets organisationer under 2016, förslag

• Hålla kontakt med lokala samverkansgrupper kring klimatet runt om i Sverige (t ex de som bildades för klimatmanifestationerna i nov 2015), och jobba med spridning. Stödja lokala frågor, inte bara Stockholmsfrågor
• Genomföra gemensamma aktioner och kampanjer, se förslagen ovan.
• Gemensamma debattartiklar
• Gemensam blogg
• Påverka kommande förslag till klimatlag eller klimatpolitiskt ramverk
• Fokusera på Parisavtalet och kläcka bra idéer för att snabba på omställningen
• Kolla upp klimatkommuner och branschorganisationer som är i bräschen och samarbeta med dem
• Klimatinformatörer – de organisationer som har sådana kan ev samarbeta kring utbildningsmaterial, kurser, samt nätverk med aktiva klimatinformatörer över hela Sverige.

Inledning om klimatavtalet och vad klimatrörelsen behöver fokusera på

Rolf Lindahl, Greenpeace

Parisavtalet är ett verktyg för ett arbete som tar sin början nu. Det gäller att stänga gapet mellan det som sägs och det som görs. Greenpeace är kritiskt till avtalet som sådant. Det är luddigt, det räddar inte klimatet, anser man. Klimatfinansieringen är ett problem. Ländernas åtaganden är frivilliga och kräver att miljöorganisationerna bedömer och analyserar vad som kommer ske. Den aktuella trenden i verkligheten, när det gäller temperaturhöjning på grund av växthusgasutsläpp, är att vi går mot 3 graders höjning.

Men det positiva och som vi måste ta fasta på är signaleffekten, inte detaljerna i avtalet. Greenpeace lanserar i vår en internationell kampanj: ”Break free from fossil fuels”. Den kommer att pågå i hela världen med kampanjer mot fossilindustrin, och med hjälp av juridiken. Kampanjstart har skett i Indonesien. Greenpeace avser fortsätta även med divesteringsarbetet och framför allt med Vattenfallkampanjen, som går in i ett nytt skede nu. Den 18 jan och 6 veckor framåt pågår ”Växthuset” utanför Näringsdepartementet på Vasagatan. Man söker samarbete med andra organisationer i KlimatSverige.

http://www.greenpeace.org/sweden/se/nyheter/blogg/frgor-svar-om-klimatavtalet/blog/55152/

http://ettlitethusforettstortklimatbeslut.se/

Sebastian Dawson, Jordens Vänner

Jordens Vänner är också i princip kritiska till Parisavtalet. Det är innehållslöst och icke bindande. Att minska ”as soon as possible” är för svagt, och flexmekanismer innebär att länderna kan köpa sig fria. Det positiva är det nya målet om att sträva efter 1,5 grader, men detta är miljörörelsens förtjänst, menar Jordens Vänner. Samarbetet inom KlimatSverige är en del i arbetet med att miljörörelsen i Sverige går vidare efter Paris. En huvudfråga för Jordens Vänner Stockholm är Förbifarten.

http://www.jordensvanner.se/2015/parisavtalet-kommer-inte-stoppa-klimatforandringarna-men-folkrorelserna-kan-gora-det

Kulturens roll för det fortsatta klimatarbetet – Patrik Franke, Scenkonstgruppen

Nu tar vi tag i frågan på allvar och ser till att det blir mycket klimat i kulturen framöver. Vi kommer att träffas igen och diskutera hur vi ska arbeta framöver. Flera goda förslag kom fram och vi behöver se hur vi ska genomföra dem och utveckla dem. Ett namnförslag på vår grupp är ”Gröna kulturvågen”.

Förslag på vad gruppen skulle kunna göra:

• Samla en bank av klimatkulturprojekt. När det dyker upp manifestationer, projekt, festivaler, olika event etc där det behövs klimatkultur (cli-fi) så kan man höra av sig till oss så har vi olika kulturprojekt att erbjuda.
• Vi tipsar varandra om manifestationer, projekt, festivaler, olika event etc där vår bank av aktiviteter kan behövas.
• Vi blir ett nätverk som samarbetar med varandra. Några slår i hop sig och kanske gör något tillsammans.
• Vi skapar plattformar där kultur och natur, konst och miljö kan träffas och börja interagera.
• Vara med och bidra med aktiviteter till #Växthuset utanför Näringsdepartementet i Stockholm. De vill gärna ha kulturella akter där.
• Vi pratade om en klimatfestival, eller om att få en dag av Kulturfestivalen i Stockholm vigd åt klimat/ hållbarhet.

Nästa gång vi träffas blir, om inte förr, på Teater Brunnsgatan Fyra den 10/2 kl.19.00 där vi tittar på föreställningen och deltar i publiksamtalet som kommer att ledas av Jonas Bane. Därefter träffas vi i klimat/kulturgruppen och pratar namn och framtid m.m.

Avveckla kolkraftverket i Värtan – Rikard Rehnbergh, Klimataktion

I Värtangruppen var det fem personer som träffades och diskuterade. Gruppen bestämde att söka ta reda på så mycket som möjligt om de egentliga kolutsläppen och eventuellt göra ett studiebesök, efter att ha satt oss in i mera detaljer kring värmeverket. Kontakter bör tas med majoriteten i Stadshuset, inte minst (S), som har aviserat att man inte tror det går att hålla tidsgränsen för nedläggning av koleldningen till 2020, som majoritetskoalitionen ändå varit överens om i den s.k fyrpartiöverenskommelsen. Gruppen noterade sedan att både tidningen Syre och Dagens ETC har skrivit artiklar om Värtan. Miljöpartiet motionerade 2013 om frågan, dvs före skiftet i Stadshuset. Gruppen kommer att träffas igen för att diskutera hur en kampanj skulle kunna utformas.

Förbifarten vs satsningar på lokaltrafik – Arne Johansson, Nätverket Stoppa Förbifarten och Norra Järva stadsdelsråd

Ämnet för gruppdiskussionen handlade om en röd stopplinje för Förbifarten, och om kollektivtrafiken. Förslag från mötet:

• Att den gemensamma kampanj mot Förbifart Stockholm och för kollektivtrafiken som utvecklades under förra året mellan Järvaföreningar och nätverk som Norra Järva Stadsdelsråd, grannskapsföreningen Trevliga Porkala och initiativgruppen Gräv ner Förbifarten i Hjulsta, miljö- och klimataktivister i bl a Stoppa Förbifarten, Klimataktion och Jordens vänner och delvis även med SEKO:s t-bane- och pendelklubbar måste utvecklas och trappas upp.
• Att vi begär att Trafikverket lämnar ut den 120-sidiga klimatrapport av deras egna tjänstemän, som var tänkt att ingå i underlaget till en infrastrukturproposition för perioden 2018-2029, men som enligt Ekot den 11 december har stoppats av Trafikverket, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6323588
• Att diskutera civila olydnadsaktioner för att markera en röd linje mot Förbifart Stockholm som ett infrastrukturprojekt som är oförenligt med klimatmålen. En grupp aktivister från Jordens vänner, Greenpeace, 350.org och 7 Generation Framtid har spånat på en inledning med något slags ”klimatzombie”-aktion, preliminärt dagtid den 3 mars, som de som vill kan delta i.
• Att söka ett fortsatt samarbete med SEKO och andra fackföreningar när det gäller kampen för en upprustad och utbyggd kollektivtrafik, som när vi förra året demonstrerade tillsammans mot nedskärningar och förslag om höjda biljettpriser inför landstingets budgetfullmäktige. Att visa på en annan trafikplanering med kraftigt sänkta biljettpriser eller gratis kollektivtrafik, vilket också kräver en omfattande utbyggnad. Att som Unga byggare gjort ställa frågan om vad och hur vi bygger, inte bara om behovet att bygga.
• Att larma om den farliga arbetsmiljön för inte minst bussförare med de luftföroreningar som vi kan förutse i tunneln.
• Att vi bör ta ett helhetsgrepp med krav på en alternativ trafikplan för Stockholm. Något slags upprop för kampanjen kan behövas.
• Att varna även för Österleden.
• Att ställa frågan vad Förbifartens mark och tunnlar an användas till i framtiden, när den inte kommer att kunna användas för trafik. Ett initiativ som tagits av Naturskyddsföreningen i Stockholm, Klimataktion, Kollektivtrafikant Stockholm och Jordens vänner/Alternativ stad.
• Att fortsätta diskussionen om hur vi kan smida ihop en gemensam kampanj, dels i Förbifartsnätverket, dels i Norra Järva Stadsdelsråd och andra Järvaföreningar.

Nästa Klimatriksdag – Hans Holmgren och Peter Fritzon, Föreningen Klimatriksdagen

Taktik kring Klimatriksdagen diskuterades. Föreningen Klimatriksdagen är registrerad sedan 2013, nu med 50 medlemmar, har en styrelse och en webdomän. Dess inställning är att en folkriksdag för klimatet nästa gång bör hållas i Stockholm eller Göteborg för bättre logistik och mediebevakning. Ska hållas i första hand 2017, ev våren 2018. För att söka pengar behövs en trovärdig planering och 30-40 personer som vill jobba aktivt, varav en del måste ingå i styrelsen. Idé finns om samarbete med Stockholms Universitet (Stockholm Resilience Center). Identifiera nyckelfrågorna som princip är att snabba på omställningen och hänvisa till Parisavtalet. Formen för optimalt samarbete inom miljö- och folkrörelsen kring klimatet diskuterades. Är en ”folkriksdag” den rätta formen för samarbete nu? Är läget annorlunda med en ev kommande proposition om klimatlag/klimatpolitiskt ramverk? Även regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige diskuterades.

Slutsatser och sammanfattning: Inte läge för en folkriksdag med tyngdpunkt på motioner, vi vet tillräckligt för att skapa opinion och verka för genomförande av de förslag/motioner som i princip togs av Klimatriksdag 2014. Andra initiativ som Medborgarutredningen pågår. Avvakta diskussion i Göteborg. Föra vidare idén inom ramen för KlimatSverige/Klimatsamling Göteborg/Klimathoppet Malmö. Beslut bör tas under första halvåret 2016. Uppvakta Anders Wijkman, Miljömålsberedningen,

http://klimatriksdag2014.se/

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/01/dir.-2014165/

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/fossilfritt-sverige/deklaration-fran-aktorer/

Samarbete kring Press, webb och sociala medier – Anna Langseth, Nätverket KlimatSverige

Vi var sju personer på mötet som var intresserade av sociala media/press, plus tre som mest ville jobba med medborgarutredningen och medborgarförslag, men hamnade i vår grupp eftersom deras var för liten. Vi presenterade oss och det visade sig att vi var flera som jobbade eller hade jobbat mycket med text, och/eller informationshantering. Vi pratade om på vilket sätt vi helst vill bidra till nätverket. En i gruppen nämnde att hon kunde försöka kolla efter en tjänst som enkelt och kostnadsfritt skulle kunna hjälpa oss att bevaka RSS-flöden. En annan var mest sugen på att skriva debattartiklar. En tredje är programmerare och skulle kanske kunna hjälpa till med hemsidan.

Så mycket mer hann vi inte prata om, men vi bestämde att vi skulle boka in ett nytt möte snart.