Upptakt till höstens klimatarbete, Karin Wahlgren
Miljömålsberedningens förslag, Anders Wijkman
Klimatlag, och vad som måste göras, Hanna Österlund
Vad händer i världen, Christiane Fürnkranz
————————
KlimatSveriges upptakt till höstens klimatarbete och kampanjer
av Karin Wahlgren
Nätverksmötet lördagen 3 september på ABFsamlade cirka 45 personer. Det informerades om pågående planer och kampanjer, och samarbeten söktes.
Ungdomar stämmer staten för Vattenfallaffären
En konsekvens av regeringens beslut i somras att låta Vattenfall sälja kolgruvorna i Tyskland är att EU-kommissionen har ställt frågor till regeringen angående bl a konkurrensneutraliteten. Miljörörelsens besvikelse över regeringsbeslutet var enorm men har ännu inte manifesterats. I det tysta har det dock konspirerats. Frida Berry Eklund från Föräldravrålet och Pia Björstrand från Klimataktion informerade om ett samarbete mellan flera organisationer för att hitta juridiska vägar att stoppa Vattenfallförsäljningen. Man vill med hjälp av jurister åberopa regeringsformen och statens ansvar speciellt för kommande generationer. En stämningsansökan kan inom kort lämnas in av representanter för ungdomsorganisationer. Det kommer att få medial uppmärksamhet och ge möjlighet att lyfta andra viktiga klimatfrågor (se separat info).
Vad händer i omvärlden?
Christiane Furnkranz, Klimataktion informerade om aktuella initiativ och kampanjer utanför våra gränser. Ende Gelände-kampanjen fortsätter i Tyskland genom ett möte i Berlin 30 sept-2 okt för att planera en aktion mot kolgruvorna under 2017. Många länder mobiliserar mot handelsavtalen TTIP och CETA, demonstrationer i Stockholm, Göteborg och Malmö 17 sept. I Bryssel 20 sept via nätverket Climate Express. Förberedelser för COP 22 i Marrakech 7 – 18 november pågår.
Läs mer om vad som händer i den internationella miljörörelsen här.
Klimatriksdag i maj 2018 och lokala initiativ för fossilfritt Sverige
Torbjörn Vennström, Klimataktion, informerade om den återuppståndna föreningen Klimatriksdag 2018, som tar upp manteln efter Klimatriksdag 2014. Syftet är att visa att det finns en samlad och mycket bred folkopinion för radikala klimatomställningar, och som kan påverka valrörelsen. Man söker brett stöd bland organisationer och folkrörelser. Kommer att hållas i Stockholm eller Göteborg. Lokala initiativ och grupper i Sverige kommer att kontaktas parallellt i en kampanj för fossilfritt Sverige för att på olika sätt medverka i en gemensam Klimatriksdag.
Medborgarutredningen
Elisabeth Lundqvist, Klimataktion och Stina Oscarsson, kulturarbetare, debattör mm berättade om den nyligen avslutade seminarieserien och studiecirkelarbetet på temat För ett samhälle inom jordklotets gränser, som samlat mellan 700 till 800 människor. En redaktionsgrupp jobbar nu med bearbetning av cirklarnas arbete. Det planeras för en sammanfattning, en konstnärlig bearbetning av några ”pärlor” eller slagkraftiga bilder. Ytterligare: en kortfilm, ett material till skolor, en e-bok. En viktig folkbildningssatsning som behöver gestaltas och få spridning, inte minst med sikte på Klimatriksdagen 2018.
Har trafikpolitiken i Stockholmsregionen kommit till vägs ände?
Flera organisationer har under sommaren genomfört en icke-våldsaktion, Vägs Ände, mot en del av det påbörjade bygget av Förbifart Stockholm. Med anledning av planerna på en Österled, ny motorväg i tunnel även kallad Östlig förbindelse, förbereder nu bland annat Naturskyddsföreningen att skaffa kunskap och väcka ett motstånd innan det nya projektet har gått för långt, och istället föra upp frågor om mänsklig och klimatmässigt hållbar trafikpolitik på agendan. Anders Tranberg från Stockholms Naturskyddsförening berättade om två seminarier med fokus på Österleden och alternativa lösningar 5 oktober och 23 november.
Kampanj mot flyget i startgroparna
Karin Wahlgren från Klimataktion berättade om en arbetsgrupp i föreningen som tillsammans med forskare tagit fram ett underlag för att starta en kampanj för att minska flygresorna. Någon sådan riktad kampanj har ännu inte genomförts i Sverige. Nya uppgifter tyder dessutom på att utsläppen från flyget har felräknats och är betydligt högre än man tidigare beräknat. Man kan rikta in sig på flygskatt, påverka konsumtionen eller minska de statliga subventionerna. Klimataktion söker andra organisationer som stödjer och ger input till den planerade kampanjen.
Kulturen – en kraft i klimatarbetet
En grupp kulturarbetare har under våren planerat för möten mellan olika konstarter som samtidigt kan utgöra ”klimathäng”. Premiären för Klubb Artivist skedde i maj på restaurang Magnolia, Blecktornsgränd på Söder. Patrik Franke från Scenkonstgruppen berättade om det fortsatta programmet som äger rum varje tisdag kl 18 på Magnolia fr o m 27 september. Katta Nordenfalk från Klimataktion informerade om klimatfilmfestivalen To Future With Love. I år kommer det att visas tre prisbelönta filmer mellan 23 – 27 november, inklusive en filmfrukost, på Bio Rio.
Power Shift hållbarhetskonferens för ungdomar
Julia Lönnqvist från PUSH berättade att Power Shift kommer att äga rum för sjätte året i följd den 7-9 oktober i Knivsta. Den vänder sig till ungdomar upp till 30 men alla åldrar välkomnas för att bidra till konferensen. Årets tema är Mobilisering för anställning. Man har hållbarhetshäng sista tisdagen varje månad på Dynamo, Södermannagatan på Söder. Ett nytt utbildningspaket för unga upp till 25 har framställts. PUSH kommer också att skicka 5 delegater till Marrakech i november för att delta i COP 22 och bland annat skriva blogg därifrån, som man gjorde i Paris under COP 21.
Klimatsamling i Göteborg
Dan Baeckström från Naturskyddsföreningen och Klimatsamling i Göteborg, rapporterade från Götet. Inte så många aktiva efter väl genomförd klimatmarsch i november 2015. Man försöker genomföra en månatlig stående manifestation och har en gemensam hemsida för Klimatsamling. Dan efterlyste en nationell konferens för klimataktivister i hela landet, från olika organisationer, det behövs mera pepp nu. Vilka kan anordna en sådan?
Remissvar på Miljömålsberedningens slutbetänkande om klimatstrategi
Frågan väcktes på nätverksmötet om några organisationer kunde samarbeta kring remissvar som ska vara inlämnade på regeringskansliet senast 20 okt. Sex personer bildade någon form av remissgrupp, med representanter för bl a PUSH, Klimataktion, Naturskyddsföreningens klimatnätverk och Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.
Nästa stormöte i nätverket KlimatSverige blir lördagen den 12 nov på ABF.
—————————
Får Sverige en klimatlag – och vad måste göras för att minska utsläppen? Seminarium lördag 3 september ABF-huset
av Hanna Österlund
Regeringen ska under hösten förbereda en proposition till riksdagen om en klimatlag – ett klimatpolitiskt ramverk. Med det följer en rad nödvändiga förändringar som måste till för ett mer hållbart och klimatsmart samhälle med minskade utsläpp. Anders Wijkman, miljövårdsberedningens ordförande presenterade de förslag som miljövårdsberedningen lagt fram under 2016. Förslaget presenterades i början av sommaren, samma dag som Brexit- något som gjorde att förslaget inte fick något större genomslag i medierna.
Uppdraget
Miljömålsberedningens uppdrag var att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk, både det långsiktiga målet och hur man ska arbeta med det, regeringens, riksdagens och myndigheternas roll etc. Det finns inget ramverk idag utan klimatpropositioner har kommit lite slumpmässigt vart fjärde/femte år konstaterade Anders W. Uppdraget var också att konkretisera den nettonollvision som riksdagen uttalade 2009/10. Beredningen skulle dessutom föreslå etappmål, styrmedel och olika åtgärder för att nå det långsiktiga målet. Ett parallellt uppdrag för beredningen var också att föreslå en svensk luftvårdsstrategi.
Beredningen hade 16 månader på sig att komma fram med två betänkanden. Anders menade att detta inte var en vanlig statlig utredning utan syftet var att försöka åstad komma en så bred enighet som möjligt i frågorna. Detta ledde därmed också till att vissa frågor fick läggas åt sidan då det inte gick att uppnå enighet. Exempel på sådana frågor var finanspolitiken, konsumtionspolitiska frågor och tekniska och digitala frågor. Utredningen har föreslagit att man ska tillsätta en utredning med fokus på skärningen mellan de digitala och de disruptiva teknologierna (teknikområden där det sker stor utveckling) och miljöfrågorna – något som man inte hann fördjupa i inom ramen för arbetet med beredningen.
Allmänna förutsättningar för beredningens arbete
Parisavtalet kom till stånd mitt i miljömålsberedningens arbete och överenskommelsen om 1,5-gradersmålet t.ex. var sådant som påverkade beredningen skrivningar. Utgångspunkten för beredningens arbete har varit att världen kommer att ställa om – ett annat scenario hade man inte tid att utreda. Anders menar dock att det finns ett stor behov av flexibilitet i arbetet på detta område inte minst utifrån förändringarna i omvärlden och Anders nämnde Brexit, utvecklingen i Mellanöstern och den omfattande migrationen som exempel. Teknikutvecklingen, t.ex. hur solenergiutvecklingen ser ut framöver, finns det också stor osäkerhet kring.
Energikommissionen tillsattes ungefär samtidigt som miljömålsberedningen och det var otydligt vem som skulle göra vad, enligt Anders. Beredningen har tacklat vissa frågor på energiområdet men det finns en viss risk för att något fallit mellan stolarna.
Efter Parisavtalet
Anders pekade på både plus och minus i Parisavtalet. Ett problem är att de s.k. indikativa utsläppsbegränsningarna som länderna lämnade in till FN före Paris i bästa fall leder till tre graders uppvärmning, dvs. långt ifrån tillräckligt. Det måste alltså göras mycket mer från länderna de kommande åren om inte kolbudgeten (för att klara lägre temperaturhöjningar) ska vara förbrukad redan till 2030.
Anders informerade också om att många av de två-gradersscenarier som IPCC har tagit fram innehåller stora volymer av s.k. negativa utsläpp – dvs. förutsätter att vi fångar upp koldioxiden i sitt naturliga omlopp, stoppar ner den i marken och därmed kompenserar för de humana utsläppen. Detta skulle innebära ett behov av att t.ex. plantera stora mängder skog, biomassa att använda för energiändamål och sedan stoppa ner detta i backen igen. Från forskarhåll har det ifrågasatts om så storskalig uppfångning av koldioxiden är möjlig att åstadkomma, och då rekommenderas istället en betydligt snabbare minskning av utsläppen.
Något som också behöver hanteras framöver är ett ökat stort behov av investering i infrastruktur över hela världen. Enligt en beräkning är hälften av världens infrastruktur ännu inte byggd, och framtida städer måste byggas miljövänligt, inte i cement och stål som tidigare utan i trä, annars kan vi glömma Parisavtalet, menar Anders. Detta gäller förstås även framtida bostadsbyggande i Sverige.
Den svenska bilindustrin går väldigt bra men antalet miljöbilar som säljs är tyvärr förhållandevis få. Vi ligger på efterkälken mot t.ex. Norge.
Positivt att t.ex. Kina nu skrivit på Parisavtalet men ett problem enligt Anders är att EU står och stampar då länderna i EU har svårt att komma överens i olika frågor. Anders W. såg också Donald Trump som ett potentiellt hot mot framskridandet i klimatfrågan i världen utifall han skulle bli USA:s nästa president
Positivt är att investeringarna i förnybar energi ökade efter Parisavtalet även om dessa nu minskat igen. (?) Positivt att många kommuner i Sverige satsar på att bli fossilfria. Samtidigt är de låga oljepriserna ett problem. Positivt är också att kostnaderna går ner för t.ex. alternativa energislag och att intresset är stort för t.ex. miljöbilen Teslan. Självstyrande fordon har också diskuterats men man tror att användandet av sådana kan ta fart först efter 2030.
Förslagen i delbetänkandet i mars
Därefter presenterade Anders W. innehållet i Miljömålsberedningens delbetänkande från mars månad:
- Införandet av en klimatlag- för att skydda långsiktigheten i de beslut som tas på klimatområdet och få en stabilitet i regelverket. (Jmfr Storbritanniens klimatlag som enligt Anders haft en sådan funktion i detta land.)
- Skapandet av ett klimatpolitiskt råd av experter var syfte är att ge en ”second opinion” i klimatfrågor. Myndigheterna täcker in olika delar men det finns ett behov av en funktion som tänker på helheten och bevakar att alla politikområden går åt samma håll.
- Målet är att Sverige ska vara klimatneutralt till 2045 – då ska minst 85 procent av minskningen vara av våra territoriella utsläpp dvs. vi kan göra vissa åtgärder utomlands för att komma ner till 100 procent. De territoriella utsläppen inkluderar inte de konsumtionsbaserade utsläppen men är de enda vi råder över och kan sätta mål för.Industrin täcks av EU:s utsläppshandel som vi inte kan råda över direkt men indirekt.Målet för 2045 förutsätter att transportutsläppen går ner väldigt snabbt till 2030 (minska med 70 procent). Svårt att komma lägre än så om vi inte inför en krigsekonomi. Det tar t.ex. lång tid att ersätta de fordon som går på vägarna idag med räls och kollektivtrafik.
- Ett etappmål som beredningen satt upp är att man ska ta bort 63 procent av utsläppen i den icke- handlande sektorn till 2030 och 75 procent till 2040.
Förutsättningar
Anders anser att målet ovan går långt men att det kunde gått ännu längre inför slutbetänkandet. Viktigt att målet följs upp med starka styrmedel och åtgärder i alla sektorer och att det görs omfattande investeringar. Anders beskriver att politikens uppdelning på olika områden, i finanspolitik, miljöpolitik osv. motverkar investeringar och åtgärder som behövs i alla delar av samhället. Klimatfrågan måste integreras i alla politikområden. En låg skattekvot gör det däremot svårt att investera på klimatområdet. Anders tror att samhället måste stå för en hel del av investeringarna och uppmanade miljörörelsen att ligga på om detta. Ny teknik kan underlätta omställningen.
I beredningens förslag ingår att årliga uppföljningar ska göras av vad som händer och regeringen ska rapportera detta till riksdagen varje år. Vart fjärde år ska en handlingsplan tas fram.
Viktiga utgångspunkter och prioriteringar
Anders fortsatte med att berätta om de viktiga prioriteringar som han ser utifrån målsättningarna ovan.
- De flesta är, enligt Anders, överens om att en prissättning av utsläppen skulle underlätta teknikutvecklingen och reducera påverkan.
- Viktigt att värna klimatsmart export, för Sveriges del t.ex. specialstålet. Det är sämre att produktionen av detta stål hamnar någon annanstans, menar Anders. Vi bör satsa på att göra saker klimatsmart, det handlar både om exporten och importen.
- Vi behöver satsa på en biobaserad ekonomi. Anders ser framför sig grön kemi, textilier, och fiskfoder liksom smarta biobränslen och ett utökat byggande i trä. Dessa saker kommer inte till under nuvarande marknadsförutsättningar och EU hindrar här. Ett exempel är t.ex. att man inte får beskatta biogas mindre än fossilbaserat bränsle enligt EU även om Sverige har fått undantag i några år. Här behöver vi sätta hårt mot hårt.
- Staten måste hjälpa marknaden att genomföra förändringarna, t.ex. med att ersätta masugnarna i arbetet med att ta bort syret ur malmen. Detta kräver forskning och pengar något som inte företagen kommer att stå för. Det behövs ett ”handslag” mellan staten och processindustrin om vi ska ha kvar en stålindustri värd namnet, menar Anders.
- Energi-och materialhanteringen behöver effektiviseras. En cirkulär ekonomi bör bli en viktig del i detta. Att kommuner bygger anläggningar för sopförbränning och dessutom importerar sopor är däremot helt felaktig, enligt Anders, då hälften av soporna är fossila.
- Transportsektorns utveckling är särskilt viktigt för att det beskrivna etappmålet ska kunna nås. Vi behöver satsa på biodrivmedel och eldrift samt energieffektivare fordon. Ett mer transporteffektivt samhälle (bilen är egentligen väldigt ineffektiv), tätare städer, större tillgänglighet och digitalisering är andra mål för transportområdet. Infrastrukturen bör byggas ut för räls och kollektivtrafik.. Vi har en bra lagstiftning på detta område, enligt Anders, men kommunerna behöver en bättre rådgivning i dessa frågor.
- Bostäder och lokaler: Klimatfrågan behöver prioriteras vid byggandet av nya bostäder. Frågan att lösa här är hur alla nya bostäder kan bli klimatneutrala och hur vi ska fixa de bostäder som redan finns.
- När det gäller jordbruksområdet förutsätter Anders att det snabbt tillsätts en utredning som går in på detaljerna för i beredningens förslag är bara några punkter utpekade. T.ex. att man måste ge bönderna incitament för klimatsmarta åtgärder. Satsa på perenna grödor, mindre plöjning och växtförädling. Beredningen skriver också att vi måste äta mindre kött men menar också att det är skillnad på kött och kött. Det är bättre att äta svenskt än importerat kött. En slutsats är också att vi kommer att behöva producera mer mat här uppe i norr i framtiden.
Sammanfattning
Anders sammanfattar med att säga att Sverige har goda förutsättningar för att ställa om och att man i beredningen har försökt se möjligheterna men också gått in på de samhällsekonomiska kostnaderna. Omställningen ger dock också vinster för kostnader som man undviker. Med krav kan man stimulera innovationer. Miljömålsberedningen har räknat ut att kostnaderna för en omställning fram till 2030 ger mellan 0,2 och 1,5 procents lägre BNP än vad som annars vore fallet. Samtidigt ökar dock BNP och blir 30 procent högre så minskningen är marginell i det perspektivet, anser Anders.
Många av miljömålsberedningens förslag behöver utredas vidare t.ex. när det gäller en biobaserad ekonomi, jordbruksområdet, den cirkulära ekonomin, finansmarknaden och inte minst skulle det behövas en särskild analys av beteendefrågorna, hur digitaliseringen och konsumtionen påverkar i sin helhet.
Alla partier utom SD stödjer miljömålsberedningens förslag, det är förankrat på partiledarnivå.
Paneldebatt
Därpå följde en paneldebatt där panelen fick ge sina reflektioner utifrån Anders Wijkmans presentation. Panelen bestod av Frida Eklund, Föräldravrålet, Jonas Bane, Klimataktion, Lovisa Hagberg WWF och sakkunnig i Miljömålsberedningen samt Anders Tranberg, Stockholms Naturskyddsförening.
Panelen fick inledningsvis ge varsin ros respektive varsitt ris till Miljömålsberedningens förslag.
Alla fyra i panelen var överens om att det var positivt att Miljömålsberedningen lyckats ena politikerna kring förslagen i beredningen t.ex. om klimatlagen och expertrådet. Annat positivt som lyftes fram var att beredningen velat inkludera klimatkonsekvensanalyser för samtliga områden och överhuvudtaget enigheten om att lyfta klimatfrågan.
Både Frida och Jonas menade att det största riset är att förslagen i beredningen fortfarande inte är vetenskapligt hållbara, att förslagen är baserade på politik snarare än på vetenskap. Att varken 1,5 eller 2 gradersmålen är möjliga med beredningens målsättningar. De hade önskat en högre ambitionsnivå. Jonas saknade även bristen på synlig politik för att få med sig samhället. I Schweiz har man t.ex. infört flygskatt. Det behövs tydliga exempel för att komma igång, menade Jonas.
Lovisa ansåg att vi borde prata mer om kolpåsar, kolbudgetar istället för nettoutsläpp. Hon såg också behovet av att vi tar oss an konsumtionsutsläppen för att höja frågorna till samhället och svara mot det som människor är intresserade av.
Anders T. informerade om att Naturskyddsföreningen har en högre ambition än Miljömålsberedningens förslag. De vill se att utsläppen går ner till 0 fram till 2030. Anders T. ansåg också att den finanspolitiska delen, nationalekonomin måste komma närmare miljöpolitiken och att miljökostnaderna t.ex. måste in i budgeten och att olika sektorer inte heller kan jobba separat.
Anders Wijkman replikerade på paneldeltagarnas kommentarer att klimatberäkningarna inte är en exakt vetenskap utan handlar om riskbedömningar. Forskarna utgår från 66 procents sannolikhet när de gör beräkningarna. Samtidigt viktigt med starka krafter utanför politiken menade Anders då det är svårt att få ihop alla politiker och sedan har vi även EU. Miljömålsberedningen nådde inte enighet kring de konsumtionsbaserade utsläppen – köttimporten, utlandsresor, bilar och flyg.
Nästa fråga till panelen var om det behövs en s.k. ”krigsekonomi” för att ställa om samhället eller om det finns andra sätt?
Jonas svarade att han tycker att vi ska gör det som krävs för att överleva. Vi skulle t.ex. kunna förbjuda bensindrivna bilar till 2025 och så får marknaden rätta sig efter det. Åtgärder för att gynna närproducerat är ett annat exempel.
Frida menade att de värden som kommer fram när man t.ex. tänker på vilken framtid man vill ha för sina barn i regel är klimatsmarta. Handlar om att vara i naturen, ha tid, fast inkomst etc. i högre grad än att konsumera. Det som gör oss lyckliga är ofta det klimatsmarta. Frida menade att det i dagsläget är svårt för politiker att bestämma om mindre kött eller om flygskatt och efterfrågade därför nya berättelser om hur framtiden kan se ut 2030, med våra mer klimatsmarta värderingar.
Lovisa tyckte att vi måste förändra planeringsnivån i samhället. I Göteborg har man t.ex. ambitiösa konsumtionsmål – bättre än lägga ansvaret på individnivå. Hon efterfrågade också information som tydliggör vad som är klimatvänligast.
Anders T. förklarade att Naturskyddsföreningen vill underlätta den cirkulära ekonomin, t.ex. sänka momsen på att reparera cyklar, satsa på reparation istället för att köpa nytt. SNF anser också att det är alldeles för billigt att flyga och att miljökostnaderna måste komma in, som skatt etc. Vi kan inte flyga lika mycket som idag utan det måste finnas begränsningar.
Anders Wijkman höll med om kommentarerna och att det finns ett behov av att förändra våra värderingar. Vad är meningen med livet? Anders påminde också om att våra fotavtryck ser väldigt olika ut och hänvisade till en rapport från ekonomen Thomas Piketty som visar på att den procent av USA:s befolkning som är rikast släpper ut i genomsnitt 318 ton koldioxid per kapita och år (medan vi behöver gå ner till cirka 1 ton per capita). Vi måste därför i princip förbjuda vissa typer av livsstilar. Ev. skulle man kunna tänka sig utsläppsrätter på individnivå men hjälper mindre då vissa har hur mycket pengar som helst.
Panelen fick slutligen en fråga om hur man vill minska utsläppen från transportområdet mot bakgrund av att utsläppen i Sverige på detta område har gått upp igen.
Jonas menade att för att komma åt koldioxidutsläppen bör koldioxiden beskattas. En höghastighetsbana menade han skulle bli dyrt och osäkert om det behövs för framtiden. Viktigt att se över elmotorer över lag. Att underhålla dagens flygtrafik med biobränslen såg inte Jonas som någon möjlighet då biobränslena inte kommer att räcka till det.
Frida menade att det måste bli lättare att göra rätt. Att t.ex. kunna vara med i en elbilspool istället för att köra på diesel. Det borde bli lättare med småskaliga lösningar.
Anders T. menade att pengarna till det stora projektet Förbifart Stockholm liksom till en ev. framtida Österled skulle kunna användas betydligt bättre – det handlar om enorma kostnader. De mesta pengarna går nu till vägar där privatpersoner åker. Anders uppfattar att det är långt fram till elbilar när vi måste göra något nu. Ett förslag är att inrätta miljözoner i kommuner där bensinbilarna inte får åka. Regeringen borde sätta tryck på kommunerna här. Man borde kunna skruva upp detta i städer, kanske inte en lösning i övriga landet. Människor måste erbjudas bra alternativ.
Sedan följde ett antal frågor och reaktioner från publiken:
Hur tänkte beredningen när det gäller förslagen om en biobaserad ekonomi i förhållande till önskan om en biologisk mångfald?
Anders W: Vi har högre tillväxt i skogen idag. Vi måste utnyttja skogen mer, olika ämnen, utnyttja skogsråvaran på ett annat sätt. Den biologiska mångfalden måste bevaras men beror på hur företagen agerar.
Från publiken: Det är ju vi som väljer våra politiker så att de kan ta svåra beslut. Var finns rekommendationer från politikerna, vi ser inget sånt idag. Förr blev vi rekommenderade att äta ett visst antal skivor bröd. Miljöorganisationerna måste höras mer!
Dan från SNF Göteborg: Den tredje faktorn? Hur mycket kan man belasta skogen innan denna omvandlas till en kolsänka? Vore det inte en idé att konvertera existerande fordon?
Anders W: När det gäller rekommendationer så kommer det att bli lättare att få information om vilka fotavtryck olika varor ger. Men det behövs ett större tryck. Många krafter påverkar politiken, inte lätt uppgift att vara politiker, problem med det partipolitiska systemet. Det har länge varit en nyliberal agenda med mindre regleringar och mer marknad men nu börjar vi nyktra till! Brexit sänder en tydlig signal, människor är oroliga.
Frida från Föräldravrålet. Vi spelar alla lite olika roller. Vi får inte med oss alla med en viss typ av information. Man kan inte bortse från psykologin i det hela. Därför sluter sig folk till det de kan kontrollera. Visst en smör-app är bra men inte lätt med två små barn. Mer och mer läggs på individerna men det behövs stora lösningar.
Lovisa WWF sade att politiker behöver få veta vilket stöd de har och att det förväntas av dem att man tar de stora besluten.
Från publiken:
- Jag är förvånad över att alla lyfter elbilen som en lösning. Det är massbilismen inte bränslet som är problemet. Med elbilar behåller man hela infrastrukturen.
- Vi har energieffektiviserat bostadsföreningens hus. Det finns många småskaliga lösningar. Men myndigheterna, t.ex. energimyndigheten har för dålig kunskap. Det finns inte system för sådant som verkar enkelt. Ett tänk för framtiden och miljön utvecklas inte – det går inte utan en lagändring.
- Vi måste koppla ihop välfärdskampen och miljökampen. SEKO kräver t.ex. en politisk strejk idag för tågtrafiken. Detta medan bil- och motorvägar byggs. Vi behöver söka allians med de krafter som inte är inne på miljön ännu. Den nyliberala kapitalismens spelregler går ej ihop med våra tankar om miljön.
- Krigsekonomi har många pratat om här. Det gemensamma börjar krackelera t.ex. välfärdstanken, det nyliberala systemet. Låter ju som att krigsekonomitillståndet är nödvändigt! Vi kanske skulle behöva detta som en enande idé? Jämför t.ex. England under kriget. Många har ångest men vet inte vad de ska göra!
- Det fattas beslut på olika nivåer men de som fattar besluten måste också berätta hur besluten ska infrias.
Anders W: Jag delar helt uppfattningen om att det sociala måste läggas ihop med klimatfrågan. I en rapport för Mistra skrev vi att det viktigaste är det sociala, att hålla sig inom planetens gränser och sedan får ekonomin bli en tool-box. Den nya berättelsen måste handla om det sociala och det miljömässiga. Vi måste lägga till det miljömässiga till Keynes. I regeringskansliet är t.ex. miljödepartementet och näringsdepartementet ovänner, för att inte tala om finansdepartementet. Massbilismen är inte hållbar, behöver minska särskilt i städerna, annat på landsbygden. Beteendevetarna borde släppas in i diskussionen, man lyssnar inte på det som är jobbigt.
Media är inte lättflörtade – inte intresserade när det inte är så laddat.
Jonas Klimataktion: Vi har ingen i media som kan prata om den nya berättelsen, den underliggande ångesten etc. Vi måste komma in där. Svårt att ragga folk till klimatrörelsen, därför pratar de mest med politikerna. Kanske behövs andra kanaler för att nå ut till människor, via sociala medier etc.
Frida från Föräldravrålet ansåg att alla statstjänstemän borde skickas på klimatkurs så de kan prata om detta och att klimatfrågorna får genomsyra. I en undersökning av människors värderingar framkom att 74 procent av de tillfrågade hade altruistiska värderingar men att man samtidigt uppfattade att de allra flesta runt omkring hade helt andra värderingar.
Lovisa: Vi vill ha en fossilfri ekonomi, bioekonomi men också biologisk mångfald. Miljörörelsen har anpassat sig till det ekonomiska tänkande och förlorat kopplingen till det sociala. Saker hänger ihop, inte tre ben utan saker hänger ihop.
Anders W: Jag tror att vi alla både är altruistiska och det andra. Berättelsen måste handla om ett fossilfritt samhälle och vi måste ha politiker som tänker långsiktigt. Omställningen till en fossilfri energisektor ger ju många nya jobb. Man måste försöka nätverka även med andra utanför miljörörelsen. Naturskogarna måste stå kvar, det måste vara bättre tillsyn och man måste beivra de som gör fel. Elbilar tar mycket resurser att tillverka.
———————
Vad händer i omvärlden – rapport om det internationella samarbetet
av Christiane Fürnkranz
Under den sista veckan av COP21 i Paris samlades aktivister/delegater från jordens alla hörn. Deltagarna uttryckte en stark önskan att fortsätta det fina samarbetet och ville därför skapa en global klimatrörelse, eller snarare ett globalt nätverk i stil med det dåvarande franska nätverket ”coalitionclimat21”. Hur långt man har kommit med dessa planer vet jag inte än. Det behövs engagerade människor, medel och mycket tid.Men mycket händer på olika håll.
Mera info genom Grassroots Global Justice Alliance (bl.a.”…strategic meeting of international social movement leaders … develop coordinated joint strategies to advance post-Paris organizing…”)
I USA arbetar i synnerhet den yngre generationen i många olika gräsrotsrörelser. Ett samarbete mellan olika indianstammar och afro-amerikaner har nyligen påbörjats (Indigenous Environmental Network + Black Lives Matter).
”The People’s Summit in Chicago” 17 – 19 juni 2016:
3.000 aktivister från olika organisationer (Climate Justice, Occupy, Black Lives Matter m.fl. Se talarlistan med bl.a. Naomi Klein!) träffades för att planera en bred, progressiv ny rörelse som kan förändra nationen (USA) och världen.
www.thepeoplessummit.org/speakers)
Den politiska gräsrotsrörelsen ”Our Revolution” grundades av Bernie Sanders den 24 augusti 2016. Målen: … to reclaim democracy for the working people… to empower millions to fight for progressive change…
www.ourrevolution.com (Bl.a. Bernie Sanders tal den 24/8)
www.theguardian.com 26/8 initiala problem inom organisationen
”Climate week NYC 2016” äger rum den 19 – 25 september 2016. Målet är att samla inflytelserika personer från affärsvärlden, regeringen och samhället.
FN har en egen programpunkt onsdagen den 21 september kl. 12.30: ”Accelerating Paris Agreement into Force”
Den belgiska klimatrörelsen ”Climate Express” planerar en stor demonstration i Bryssel mot frihandelsavtalen ”Stop TTIP & CETA day” tisdagen den 20 september 2016. (De europeiska regeringarna kommer kanske att besluta att skriva på det första fördraget CETA redan den 22/9.)
”Climate Express” går i täten under parollen ”Ekologi och klimat”,
sedan följer olika avdelningar, bl.a. hälsa, mat och jordbruk, demokratie och solidaritet, den internationella delegationen, arbetsrätt och välfärd o.s.v.
Mera info: www.climate-express.be
Den tyska anti-kol rörelsen ”Ende Gelände” kommer snart att ha två möten för att planera aktioner för 2017. Helgen den 30 september – 2 oktober 2016 i Berlin.
ende-gelaende-anmeldung@riseup.net (Skriv om du behöver gratis sovplats och barnpassning.) OBS! En aktivist från Stockholm kommer att delta.
Dessutom den s.k. ”Rhineland Action Conference” (anti-kol och klimaträttvisa) i Köln den 28 – 30 oktober 2016. Anmälan till:
(Alla deltagare får sova gratis hos andra aktivister; ta med liggunderlag och sovsäck.)
Nya klimatförhandlingar ”COP22” i Marrakech, Marocko den 7 – 18 november 2016 ”… to encourage countries to commit to a low-carbon economy….”
Mycket kommer att handla om ”water stress in Africa” eftersom man p.g.a. klimatförändringar och nyckfulla regnperioder måste spara regnvatten i större skala (”water harvesting”) och man efterlyser kunskapsöverföring för detta. OBS! Fem aktivister från PUSH kommer att åka dit.
Det finns möjlighet för civilsamhället att anordna egna aktiviteter i den s.k. ”Green Zone” dit allmänheten har tillgång, men man måste lämna in en ansökan / projektbeskrivning innan och den måste godkännas i förväg (registration form / request form).
Eller mejla till:sideevents@cop22.ma