Klimatverkstäder den 26 september 2015 på ABF, Stockholm

I den gemensamma inledningen för alla tre trafikverkstäderna och hållbarhetsverkstaden Ett klot berättade Anna Nygård om skriften ”Trafikmaktordningen”. Citat:

”Trafikmaktordningen är en hierarki bland trafikslag, med bilen i toppen och kollektivtrafiken, fotgängarna och cyklisterna nederst, som tar sig uttryck i att dessa färdmedel tilldelas olika mycket resurser och plats.”

Ett samhälle som prioriterar bilismen gynnar bilister och ökar även skillnaderna mellan sina invånare och sina olika delar på andra sätt. Boken ”Trafikmaktordningen” visar konsekvenserna av denna ordning och skisserar alternativ. Den är ett redskap för att öka jämlikheten i trafiken. Trafikmaktordningen är utgiven av Korpen Koloni 2012 och kan beställas från deras hemsida: http://korpenkoloni.se/order.html

Zacharias Elinder, ordf. Cykelfrämjandet i Storstockholm berättade om deras arbete, hur de riktar uppmärksamheten mot delar av trafiknätet som är farliga och försöker driva på förbättringar av cykelinfrastrukturen. De har också cykelkurser för invandrare, organiserar cykelturer bl a för att studera stadsbyggnad. Cykelfrämjandet har vuxit de senaste 10 åren och blivit mer utåtriktat. http://www.cykelframjandet.se/

Annas och Zacharias inledningar blev ett bra underlag för diskussionerna i de fyra klimatverkstäderna.

Trafikval Stockholm, tema 1

Taxor och finansiering

Den politiska majoriteten i landstinget lyckades inte få igenom en taxehöjning och drar istället ned på trafiken och senarelägger investeringar. Detta kommer vi att få uppleva många gånger framöver om inte systemet läggs om. Av bland annat klimat- och rättviseskäl måste kollektivtrafiken byggas ut, gå snabbare och tätare och bli billigare för resenärerna. Kollektivtrafiken ska ses som en del av det offentliga rummet och finansieras gemensamt.

Kerstin Amelin från Stockholmsvänsterns Miljö- och Klimatutskott och Anna Nygård från Planka.nu inledde verkstaden med att gå igenom huvudargumenten för nolltaxa och tänkbara alternativ för finansiering och genomförande.

Sammanfattning av diskussionen:

Väl utbyggd kollektivtrafik så att alla får plats, kort och långt tidsperspektiv
Nolltaxa
Kollektivtrafik ska vara skattefinansierad, ev med mera statligt stöd
Utveckla skattesystemet både vad gäller landstingsskatten och skatt på företag för att få intäkter till kollektivtrafiken
Argumentationslista behövs (samhällsekonomiskt lönsamt, folkhälsa, miljö och klimat mm)

Trafikval Stockholm, tema 2

Från bil till kollektivt resande och cykelpendling – vägen ut ur massbilismen

Inledare var Kerstin Alquist, strategisk trafikplanerare på Trafikkontoret i Stockholm Stad. Hon presenterade stadens Framkomlighetsstrategi (2013), vad som uppnåtts hittills och aktuella arbetsuppgifter.

Kerstin klargjorde att staden inte kan styra kollektivtrafiken eller ge prioritet åt olika trafikslag. Det är landstingets sak. Staden rår endast över gatumarken, med uppgift att bereda plats för trafik. T ex kan de minska gatuparkeringarna. På frågan om hur mycket det totala antalet parkeringsplatser i staden minskat de senaste åren fanns det inget svar. Staden rår inte över parkeringsanläggningar på privat mark. Det finns enligt Kerstin inget klart mål att minska antalet parkeringsplatser. Kerstin beskrev att det är svårt att få acceptans för inskränkningar i parkering på gatorna och för bilfria zoner. Viktigt att visa hur det kan bli bättre för alla, i synnerhet för dem som ska ändra beteende.

En mycket viktig och tydlig trend är att motortrafiken i länet minskar sedan mitten av 2000-talet. Detta gäller särskilt innerstan, och även Saltsjö-Mälarsnittet.

Zacharias Ehlinder från Cykelfrämjandet beskrev att cyklandet ökar kraftigt i Stockholm. Det gäller både pendling och vintercykling. Men infrastrukturen ligger efter. Elcyklar ökar stadigt och innebär att högre hastigheter blir vanliga. Även bland de vanliga cyklisterna är det många som har hög hastighet. Det kan behövas skilda filer för höga och låga hastigheter i de viktigaste stråken.

Stadens utlovade cykelsatsningar diskuterades och frågan ställdes om den miljard som avsatts för fyra år kommer att kunna genomföras. Kerstin beskrev att många satsningar är aktuella för beslut i staden den närmaste tiden. Men genomförandet tar tid.

Utvärdering av hur cykelgaraget i Älvsjö fungerar efterlystes. Nya planeras vid Odenplan och Södra Station.

En slutsats av diskussionerna var att målet att minska bilismen och öka och förbättra kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i Stockholm knappast går att uppnå så länge kommun och landsting inte drar åt samma håll. Kanske dags för kraftigare statligt ingripande för att lösa huvudstadens trafik.

Vi borde också ta upp frågan om fotgängarnas situation och föreslå en samordning av insatser för cyklister och fotgängare, både i genomförande av åtgärder och i budget. Idag sker de ofta i olika etapper vilket fördyrar och fördröjer. Fotgängarna kommer ofta i andra hand.

Intresse finns för ett samarbete mellan Klimataktion Stockholm, Stockholms Naturskyddsförening, Cykelfrämjandet, Kollektivtrafikant Stockholm och FOT (Föreningen för fotgängare) i dessa frågor.

Sammanfattning:

Gångtrafiken åsidosätts nu (kollektivtrafikanter går också mycket) och bör samplaneras tillsammans med cykeltrafiken.
Det privata bilägandet måste ifrågasättas till förmån för delat ägande, bilpooler etc.
Attitydförändringar bland bilister krävs för att de ska acceptera mindre utrymme, färre parkeringsmöjligheter mm – både folkbildning och politisk styrning behövs.
Elbilar är bättre än traditionella bilar, men de tar lika mycket utrymme
Parkeringsplatser och – normer är viktigt att ta i. Vad är rimligt?
Miljöorganisationerna borde höra av sig mera i trafikfrågor, både till politiker och tjänstemän, det har betydelse.
Ta makten över retoriken – byggsektorn och bilindustrin driver i en annan riktning än miljöorganisationerna, mot kollektivtrafik och för Förbifart Stockholm.
Ekonomiska styrmedel (avgifter mm) och kontroll av biltrafiken kan bidra till att göra bilen mindre attraktiv.
Godstrafiken kan göras mera miljövänlig ex vis genom utveckling av lastcyklar och cykelbud
Elcyklar är en intressant utveckling då man kan cykla oftare och längre sträckor. Både snabb och långsam cykeltrafik måste få plats på cykelbanorna.
Arbetsgivare kan underlätta cykeltrafik (duschar, omklädningsrum, tjänstecyklar) och kollektivtrafikresor (subventioner av SL-kort, inga tjänstebilar mm). Vi bör kräva ändring i skattelagstiftning för att möjliggöra sådana personalsubventioner från arbetsgivare.
Pengar för drift och investering av ny kollektivtrafik saknas. Det finns behov av nya finansieringsmodeller. Landsting och kommuner går i otakt. Behövs det en ny Stockholmsöverenskommelse?

Trafikval Stockholm, tema 3

Kört med förbifarten

Hur stoppar vi motorvägen och dess effekter för klimat och lokalbefolkning? Hur skapas miljörättvisa för alla stockholmare? Inledningar gjordes av Ammar Khorshed om miljörättvisa, Anita Karp om barnhälsoperspektiv, Stellan Hamrin om tunnelluft och Björn Sundblad om kampen i Tensta. Deltagarna bestod till stor del av personer från de olika nätverken runt norra och södra Järva. Tyvärr saknades fackliga representanter men de hade meddelat att de vill vara med längre fram då deras fackliga arbete mycket handlar om de kraftiga försämringarna av busstrafiken i länet. Det saknades också representanter från boende i söderort som också deltar i kampen för miljörättvisa.

Verkstaden gjorde en bra genomgång och fick bild av miljödiskrimineringen kring planeringen av Förbifart Stockholm. Även nya fakta kom på bordet tack vare ny forskning.

Sammanfattning av diskussionen:

Förbifarten är omöjlig inte minst på grund av de höga kostnaderna och intecknande av många års trängselskatteavgifter, som tränger undan satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
De juridiska vägarna är nästan uttömda men inte alternativet politisk opinionsbildning och direkta aktioner, och det är fortfarande politiskt möjligt att sätta stopp för Förbifarten.
Det är full möjligt att uppnå en nedgrävning av motorvägen vid Akalla och att få bättre tekniska lösningar vid Hjulsta.
Mobilisering mot Förbifarten är fortfarande möjlig men måste kopplas ihop med andra behov och problem (bland annat bostäder), och med social mobilisering i de berörda förorterna.
Det akuta klimathotet och hälsokonsekvenser av buller, avgaser och partiklar måste tas upp mera i samband med diskussioner om trafikval och trafikslag.
Förbifart Stockholm är en viktig symbolfråga eftersom den så tydligt visar att Sverige talar på ett sätt och handlar på ett annat. Frågan bör därför få en framskjuten plats i de svenska aktionerna inför toppmötet i Paris.

Tema 4

Klimatverkstad Ett klot

Hur kan vi klara ett ekologiskt fotavtryck om högst ett jordklot per person i Sverige? Klimatverkstaden utgick från de kubanska erfarenheterna av att klara de ekologiska fotavtrycken samtidigt med en hög socio-ekonomisk hållbarhet. Detta har dokumenterats av inledare Jan Strömdahl i hans bok ”Kubas omställning till ekologisk hållbarhet”.

Begreppet Ett klot

Ekologiskt fotavtryck (EF) avser Global hectar omräknat till jordklot. Sveriges samlade konsumtion och markanvändning belastar motsvarande 3,7 jordklot. Ökad folkmängd innebär att varje person får mindre ”yta” att ta i anspråk. Idag belastar världens konsumtion motsvarande 1,5 jordklot, det som överskrider den hållbara nivån borde motsvaras av skogsmark som förmår absorbera den överskridande mängden CO2.

Mineralutvinningen i sig är inte med i EF, annat än den mark den tar i anspråk och den koldioxid som släpps ut vid brytningen. Kärnkraften ryms inte på annat sätt än den mängd bebyggd mark och utvinning som belastas.

Växthusgaserna och deras ekologiska fotavtryck: Varje land måste nå ner till 0,15 jordklot i utsläpp, och totalt 1,0 jordklot i EF (per person)

Genomgång av vad som orsakar Sveriges stora fotavtryck (3,72) och vad vi kan göra åt det

Odlingsmarken (0,5)

Köttproduktion, all foderodling

få ner köttkonsumtionen
köttransonering
C02-skatt på kött
skatter på skadlig konsumtion
reglera bort stordrift och industrialiserad köttproduktionen
övergång till naturbetesmetoder (för det kött vi har kvar)
gynna småskaliga ekojordbruk, närproducerat
minska köttimporten på olika sätt
skapa nya konsumtionsideal, moraliskt tänkande som konsument, normer
folkbildning – laga vegetarisk/veganskt, börja med offentliga institutioner
stadsodling

Matsvinnet i alla led

folkbildning, nya normer hos oss som konsumenter
TV-program, ICA-kuriren Dagens rester
organisera detaljhandeln på ett annat sätt, överflödskyltningen bort
återupprätta närbutikerna ”vad får det lov att vara?”
kontrollorgan mot industrins svinn
obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll
minska sortimenthysterin

Konsumtion av klädfibrer (mycket import)

skattebefria återanvändning, reparation (återanvändningspant på kläder)
kläder behöver bättre kvalitet – garantitid
nya normer – kring att köpa billiga kläder som tillverkats med ohållbara villkor
förstatliga HM under sömmerskekontroll
närmare produktion
stoppa TTIP och WTO
gynna svensk ull, lin, växtfibrer

Betesmark (0,32)

Se ovan – om odlingsmarken

Importerat kött och mejeriprodukter

egen köttproduktion
naturbetet behöver gynnas
hur är det med kycklingproduktionen

Skogsproduktionen (0,83)

Skillnaden mellan odlad skog och urskog (bara 4 procent kvar)

fler och större nationalparker
reglera skogsförvaltningen på ett annat sätt, lagstiftning

Tar flera hundra år att återskapa urskog

Kalhyggen – plantager – markens kollagring försämras

förbud mot kalhyggen, kontinuitetsbruk ska vara norm
avverkningsföretagens makt måste utmanas

Importerad skogsmark (typ palmolja och biobränsle)

produktmärkning

Dagligvaror, överkonsumtion av boyta, möbler, förpackningar, papper, reklam

beskatta överkonsumtion av boyta
certifiering av urskogssäkra trävaror
förlängd garantitid på möbler
återanvändningssystem behöver utvecklas.
stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus
klädproduktion utifrån skogsfiberråvara

Koldioxiden (1,85)

Stålindustrin, cementindustrin

återvinning
omsorgsfull satsning på träbebyggelse

Importen

Transportsektorn

minska transportbehoven, – ger mindre behov av infrastruktur
räls istället för bilar
kollektivtrafik
samordning av transportsektorn
lastcyklar för närtransporter
samåkning och liftning (alla som har tjänstebil är skyldiga att ta upp liftare)
mental omställning – normsystem – behöver man äga egen bil?
landsbygden kan behöva utvecklad kollektivtrafik, samåkning
elbilar
hämta sopor med häst o vagn (se Rosengård)
flygskatt, få bort långväga semester

Plasten

organisk plast

Byggande och uppvärmning av bostäder

mindre boyta per person, gynna kollektivboende (går färre kök o badrum då)
krav på nollenergihus – bort med fossilbränslen i fjärrvärmen.
LED-belysning
krav på solcell eller gröna tak i all nybyggnation – distribuera ut till nätet, varje hus en del av energiproduktionen

Bebyggelsen (0,11)

Alla trafiksystem, parkeringsplatser

bort med parkeringsnormer

Utspridningen av städerna

bygg på höjden
stoppa köpcenter
decentralisera omsorg och service – inte tänka storskaligt. Ett universitet i varje kommun

Gruvornas infrastruktur (?)

materialåtervinning

Fiskevatten (0,11)

importerad odlad fisk och skaldjur
eget fiske – vi har en relativt stor fiskeflotta

Generellt som kan påverka vår konsumtionsnivå

sänkt arbetstid
höj skatter på stora inkomster och förmögenheter – minska klyftorna
allmän samhällstjänst

Avslutande frågor:

Kan Trafikval Stockholm med tre klimatverkstäder, och de övriga två klimatverkstäderna (Ett klot och Rättvis omställning) redovisas i Paris? I så fall i vilken form (ppt, kortfilmer)? Bråttom att anmäla till Coalition Climat 21.
Kan klimatverkstäderna gå upp i Medborgarutredningen som pågår hösten 2015 och våren 2016? Vilka teman och datum passar bäst. Ett seminarium följs av start av en studiecirkel. Det behövs cirkelledare.

http://klimataktion.se/medborgarutredningen/mu-program-for-seminarier/

Dokumentatörer: Elisabeth Edsjö, Karin Wahlgren, Torbjörn Vennström, Arne Johansson