Läs en kort och en lång * rapport från KlimatSveriges nätverksmöte lördagen den 12 nov 2016 på ABF-huset i Stockholm

KORT RAPPORT

av Karin Wahlgren

På Konserthustrappan vid Hötorget avslutades KlimatSveriges seminarium och nätverksmöte i lördags 12 november. Vi tände ljus för att COP 22 ska lyckas, sjöng några sånger och höll upp vår stora gemensamma banderoll TILLSAMMANS FÖR KLIMATET.

Visserligen har Trump lovat att riva upp Parisavtalet men klimatrörelsen slänger inte in handduken. Det pågår så mycket bra initiativ och kampanjer, och samarbetena inom miljörörelsen blir bara starkare. Några exempel från nätverksmötet: Fossil Free har genomfört 165 lyckade kampanjer i Sverige sedan starten för några år sedan. Den senaste är Divest Nobel som riktar sig mot Nobelstiftelsens fossila kapitalplaceringar. Kampanjen Noll kol i Värtan drivs av fyra organisationer, och ägaren Fortum Värme ska uppvaktas när man fått in 1000 namn. Medborgarutredningen ska sammanfattas och pengar samlas nu in till det. På Klubb Artivist träffas konstnärer, kulturarbetare och miljöaktivister varje tisdag kväll och i slutet av november pågår klimatfilmfestivalen. Juridiken börjar användas i kampen. Fyra organisationer har tillsammans med 175 enskilda lämnat in en stämningsansökan över själva utförsäljningen av Vattenfalls kol i Tyskland, och Greenpeace har överklagat Näringsdepartementets beslut att inte lämna ut ett enda av ca 185 hemligstämplade dokumenten som rör Vattenfallförsäljningen. Den omstartade föreningen Klimatriksdagen ligger i startgroparna för kampanjer under valåret 2018, som ska utmynna i den andra folkriksdagen för klimatet 4-6 maj 2018 i Stockholm. Lokala klimatinitiativ ska synliggöras på olika sätt inför detta, bland annat på en webkarta.

Internationellt förbereds i Ende-Gelände-rörelsen för massaktioner mot kolet i Tyskland nästa år. Dakotaindianernas kamp mot oljeledningar får stöd av 100 urfolk från hela världen, bl a de svenska samerna. Och motståndet mot handelsavtalen TTIP och CETA förs i hela EU, i Sverige leds det av Skiftet, som aviserar en aktion 10 dec.

Och inte minst – COP 22 pågår just nu i Marrakech. Där finns 6 ungdomsdelegater från PUSH Sverige som på mötet i lördags hade kontakt med via länk. De menade bland annat att vi i KlimatSverige bör samordna oss med klimatrörelsen i andra länder. Själva vill PUSH dra igång ett större nordiskt samarbete – för ungdomsrörelsen är global. Läs mer från dom på https://pushtocop.org/

LÅNG RAPPORT

av Hanna Österlund

Seminarium: Den globala klimatpolitiken efter Parisavtalet

Fredrik Hannerz, (MP), politiskt sakkunnig på regeringskansliet, inledde med att berätta om de pågående klimatförhandlingarna i Marrakech utifrån sitt perspektiv. Sverige har (tillsammans med EU) tre huvudprioriteringar i förhandlingarna:

Att få detaljer på plats kring översynsmekanismerna (dvs. den återkommande översynen av vad länderna gör) i förhållande till Parisavtalet. Det ska t.ex. komma en ny klimatrapport 2018 om var man står i relation till 1,5 – gradersmålet.
Att få till ett transparenssystem, det vill säga ett data- och rapporteringssystem, så att länderna kan informera varandra om vad de gör.
Att få till en bra balans utifrån avtalet som inte bara handlar om utsläppsminskningar utan också stödåtgärder och finansieringsåtaganden. Rika länder ska leverera 100 miljarder dollar till fattigare länder fram till 2020.

Fredrik menade vidare att Parisavtalet i sig inte är så starkt utan att det viktigaste är våra (och andras) nationella planer. Vi lever inte upp till Parisavtalet om inte länderna och EU t.ex. går vidare och får till ett fungerande arbete. På den nationella nivån arbetar Sverige för utsläppsminskningen men jobbar också med att ta fram en klimatlag och ett klimatramverk. I dagsläget finns det inga nationella mål för Sverige efter 2020. När det gäller finansieringen har Sverige lagt in mer pengar till gröna klimatfonder och till den globala klimatfonden.

EU-politiken är väldigt viktig menar Fredrik och inom EU arbetar man med dels EU:s utsläppsminskning, både utanför och innanför handelssystemen, dels om mark- och skogsanvändningen. Förutsättningarna ser dock dystra ut för att hitta en majoritet för att skala upp ambitionerna enligt Fredrik. Sverige försöker att skapa ”krokar” och allianser för att på sikt kunna förbättra politiken.

Fredrik ser dock även ett stort engagemang globalt utanför klimatförhandlingarna, dvs. utanför förhandlingsrummen. På områden som förnybar energi och transportlösningar går det fort och att inget land kan stoppa kraften i detta arbete, tror han.

Frågor:

Vad är det skarpaste Sverige kan ta till i detta arbete?

Det är viktigt för Sverige att visa att det finns länder inom EU som inte tycker att klimatarbetet är en börda. Att de ambitiösa målen som Sverige har (om att minska utsläppen med 85 procent till 2045) också kan komma att ge fördelar i den nya klimatekonomin. Sverige ska också vara förhandlingssmart – skapa möjligheter för att skala upp ambitionerna på sikt men att kanske inte i fel skede ”prata siffror”.

Vad gör regeringen åt att Sveriges utsläpp ökar inom energisektorn?

Fredrik tror att priset fortfarande kommer att vara lågt på fossila bränslen och ser att man skulle behöva skärpa utsläppshandelssystemet. Man behöver skrota rätterna i detta system för att faktiskt minska utsläppen.

Berätta om de gröna klimatfonderna!

Pengarna i fonderna ska gå till ”transformativa projekt” dvs. projekt som levererar stora utsläppsminskningar, liksom till t.ex. förnybar energi och gröna obligationer. Det är viktigt att fonderna fungerar effektivt menar Fredrik och vad pengarna går till beror till syvende på vilka projekt som kommer till fondens styrelse. Pengarna i fonderna är ändå en liten del av det som behövs. Enligt Fredrik kommer 90 triljarder dollar att investeras i infrastruktur framöver och dessa behöver bli gröna investeringar! Fondernas pengar skulle kunna utnyttjas som ”hävstång” till privata investeringar.

Filip Lövström och Adam Leckius från ungdomsorganisationen PUSH anslöt till mötet på videolänk från Marrakech.

De inledde med att kommentera det som Fredrik sagt och lade till att en skulle kunna se på syftet med den gröna finansieringen som att den ska finansiera mellanskillnaden mellan gröna investeringarna och vad andra investeringar skulle kosta.

Filip och Adam berättade vidare om sina reflektioner från FN-mötet. De uppfattar att Sverige är något av en förebild vid mötet. Frågan är hur Sverige kan exportera sina lösningar? De berättade att förhandlingarna nere i Marrakech kretsar kring implementeringen av Parisavtalet, finansieringen och olika anpassningsåtgärder. Tyvärr är tillgången till många av förhandlingarna begränsad till endast några platser per ungdomsorganisation. Förhandlingarna utifrån Parisavtalet fungerar olika smidigt i olika grupper. När det inte fungerar bra beror det ofta på att förhandlingsdeltagarna har uppfattat skrivningarna i avtalet på olika sätt och ibland att de har backat i vissa frågor sedan Paris. Ibland har det då löst sig när gruppen har backat tillbaks ett steg, sedan har man kommit vidare. Filip och Adam beskriver att det fanns en stor optimism inför Marrakech men säger också att Parisavtalet blev ratificerat lite för snabbt på så sätt att allt inte var helt ”klart”, och att alla inte kände sig klara. Detta kan förmodas påverka förhandlingarna nu.

Fredrik Hannerz höll med om att man ser att vissa skrivningar i Parisavtalet varit väl otydliga men att man i slutänden behövt hitta skrivningar som passar alla. Detta gör att länderna nu har lite olika tolkningar av det man kommit överens om. Det är dock viktigt att detta inte leder till en omförhandling av avtalet utan att man istället reder ut otydligheterna, anser Fredrik. Det blev en mycket snabbare ratifikation av avtalet än vad de flesta hade förväntat sig. Fredrik berättar att ”The Paris rulebook” ska antas på första partsmötet men att det förmodligen kommer tas väldigt få beslut på detta möte där bara de länder som i tid ratificerat avtalet får vara med och besluta. Det betyder därmed endast hälften av alla länder. Detta menar Fredrik är problematiskt då det kan skapa legitimitetsproblem för framtiden. Många beslut ska därför också tas i andra forum.

Fråga till Filip och Adam: Går det att få ackreditering in på förhandlingarna? Vi är oroliga för att det går så sakta där nere? Hur jobbar klimatrörelsen på plats i Marrakech?

Filip och Adam menar att Parisavtalet har ett antal ”krokar” som klimatrörelsen kan ta tag i och de uppfattar rörelsen nere vid FN-mötet som väldigt stark och befintlig inom många sektorer. Vidare ser de ett behov av att skandinaver och européer samordnar sig med fler länder för att kunna påverka mer. Det finns redan ett nordiskt ungdomssamarbete som förhoppningsvis kan komma att utökas och dessutom omfatta fler länder. Alla har inte samma möjligheter att organisera sig som i Sverige. En nyckelfråga som man skulle kunna jobba med tillsammans med ungdomar i andra länder är enligt Filip och Adam “Keep it in the ground”, “Lämna kolet i marken”.

Fredrik Hannerz kommenterar att det är viktigt att EU visar ett tydligt ledarskap när tron på USA har minskat kraftigt efter Trump. Civilsamhället spelar en stor roll för att komma framåt med klimatfrågan på EU-nivå och för att pusha på ledarskapet för den industriella världen. Särskilt spelar det en stor roll i länder som är motsträviga i frågan t.ex. i Östeuropa.

Kommentarer och frågor från publiken:

Bl.a. diskuterades beräkningen av hur mycket kol vi kan släppa ut per person. I miljömålsberedningens förslag är målet att vi ska komma ner till ett ton kol per person och år. I detta mål ingår dock bara de nationella utsläppen och beräkningen tar inte hänsyn till att Sverige har stora och ökande utsläpp utomlands. Fredrik Hannerz påpekade att det också är viktigt att se till att utveckling sker i de länder där produktionen sker.

Ett alternativ som framfördes från publiken vara att vi borde tänka globalt istället och ha ett konsumtionsperspektiv i beräkningen av våra utsläpp. Som det är nu tar vi bara hänsyn till hälften av vår konsumtion när vi räknar menade någon. Den rika världen tjänar på att vi mäter på det sättet. Utsläppsländer som t.ex. Kina missgynnas däremot. Enligt en ny rapport från Greenpeace (Den glömda budgeten) som refererades till måste man fokusera på att få ner den totala koldioxidbudgeten om man ska få ner utsläppen med 85 procent till 2045. Detta kommer vi inte klara om vi räknar med en ton kol per capita enligt Greenpeace. Begreppet ”Juste transition” togs upp dvs. idén om att förvandlingen av samhället till ett fossilfritt samhälle måste ta hänsyn till och minimera effekterna på vanliga arbetare i olika länder. I detta sammanhang diskuteras olika typer av beskattning på koldioxiden som t.ex. flygskatt, köttskatt och överhuvudtaget en ökad mängd skatteintag på miljöpåverkan, ev. progressiv skatt och skatt som återbetalas till utvecklingsländerna.

Fredrik Hannerz bekräftade att dessa frågor har diskuterats i regeringen. Enligt Fredrik finns det nu ett ökat stöd för grön skatteväxling i riksdagen och det är nu bara Moderaterna som är emot en ökad skatt på bensin. När det gäller flygresorna finns nu en global överenskommelse. Det är ett steg även om ambitionen i överenskommelsen inte var så hög. Fredrik hoppas att vi snart kan få se en flygskatt.

Filip och Adam rapporterar från Marrakesch att ”juste transition” och konsumtionsutsläpp är en stor fråga där nere och att även ”carbonpricing” diskuteras i viss utsträckning. De funderar vidare på hur klimatrörelsen ska jobba vidare och menar att rörelsen måste använda Trump, symbolen i Trump till att få miljörörelsen att växa. Jobba med kommunikationen.

Slutligen lyftes frågan om Marockos utnyttjande av klimatmötet för att få acceptans för sina aktiviteter i Västsahara. Deras slutsatser av detta är att miljöorganisationer måste ha en sund skepsis till vad som görs i klimatets namn och vara förberedda. Bra att ha med sig denna aspekt inför nästa COP i Asien.

Nätverksmöte med KlimatSverige

Efter seminariet informerade ett antal representanter för olika medlemsorganisationer i nätverket om aktuella frågor och aktiviteter.

Om Marocko och förnybar energi i Västsahara.

Jan Strömdal ordförande i Svenska Västsaharakommittén informerade om den aktuella frågan om Marockos satsning på förnybara energikällor i det ockuperade Västsahara. Jan menade att Marocko utnyttjar detta och FN-mötet i Marrakech för att få acceptans för sin ockupationspolitik. Marocko utnyttjar för de goda tillgångarna på t.ex. fisk, olja och mineral för framställning av konstgödsel. I samband med FN-mötet portades en kvinna från afrikanska parlamentet för att hon var från Västsahara trots att hon var ackrediterad till mötet.

En internationell utblick

Mattias Fridemark från Greenpeace redogjorde för ett möte om Ende Gelände som han varit på i Berlin. Nästa möte är den 11 december i Oldenburg nära Bremen. Ende Gelände planerar en aktion i Rheinland (en massaktion) och en i Lausitz nästa sommar troligen i augusti. Ende Gelände har sina planeringsmöten på olika ställen för att underlätta för folk från olika länder.

Christiane Furnkranz från Klimataktion informerade om sin kontakt med Climaallians (Schweiz) som gör aktioner i form av demonstrationer utanför banker och försäkringsbolag för minskade utsläpp. Christiane informerade också om planerna för Dacota Access Pipeline i USA. En pipeline som ska transportera mängder med olja per dag och som ska gå över marker som är heliga för indianerna liksom över jordbruksmark. En norsk bank håller på att finansiera detta och även Nordea m.fl banker är inblandade. Se tidningen ETC från den 12 november där en lista över bankerna finns. Åhörarna uppmanades mejla sin bank och klaga om denna finns med på listan! (Se även Klimatsveriges hemsida).

Handelsavtal

Robin Zachari från Skiftet berättade om kampen mot några handelsavtal som kan ha negativ påverkan på miljö, klimat och hälsa. Det gäller framför allt TTIP (TransAtlantic Trade and Investment Partnership) som gäller EU och USA.

Ceta – avtalet mellan EU och Kanada är underskrivet men inte ratificerat. Provisoriskt införelse av delar av avtalet. Måste gå genom 28 parlament. Borttagande av tariffer och tullar få i Sverige emot eftersom vi har så lite jordbruk kvar. Regelsamarbete, prata om olika regler- frivilligt. Robin hänvisar till Skiftetrapporten I skuggan av TTIP

Divest Nobel

Eva Lenke från Fossil Free informerade om den aktuella kampanjen Divest Nobel, som går ut på att få Nobelstiftelsen att divestera. En del av stiftelsens pengar finns i kol, olja, gas etc. Efter tre år i Europa har Fossil Free fått 165 olika organisationer att divestera. I Sverige t.ex, Stockholms stad, Svenska kyrkan etc. Den 10 december (då Nobelmiddagen äger rum) planerar Fossil Free för en aktion.

Magnoliamålet

Pia Björnstrand från Klimataktion är med och driver det s.k. Magnoliamålet, dvs. ett antal organisationers och privatpersoners stämning av staten för försäljningen av Vattenfalls kolgruvor i Tyskland informerade om läget. Anmälarna har fått ett föreläggande om att precisera vissa frågor. Tingsrätten har ännu inte bestämt om anmälarna har s.k. talrätt. Domstolen kan säga att ärendet inte är tillräckligt specifikt för att göra en stämning. Ett syfte med anmälan är att markera och visa staten kostnaden av att ta detta beslut (om försäljningen av kolgruvorna i Tyskland).

Pia tog även upp den ”köpfria dagen” som infaller den 25 nov. och efterlyste organisationer som vill engagera sig i denna. Hon informerade också om ”End Ecocide Sweden” som är ett svenskt nätverk (men del av ett globalt) som driver naturens rättigheter och som sprider och verkar för en internationell ekocidlagstiftning. Dvs. att kriminalisera ekocidbrott. Det kommer vara en kampanj rörande detta framåt våren och ett möte i april.

Ny rapport om koldioxidbudget för Sverige

Rolf Lindahl från Greenpeace berättade att även hans organisation har stämt staten. I detta fall för att de inte fått ut underlagen från regeringens beslut om Vattenfall. Greenpeace har överklagat till högsta förvaltningsdomstolen. Viktig principiell fråga då den handlar om offentlighet och inflytandet för oss organisationer i olika processer. Greenpeace har nyligen gett ut rapporten ”Den glömda budgeten- hur länge kan vi låna av våra barn?” där en koldioxidbudget för Sverige presenteras. I rapporten talas om den samlade mängd koldioxid som Sverige kan släppa ut (i stället för per person). Greenpeace menar att Sverige med nuvarande utsläppstakt kommer att ha förbrukat sin del av världens koldioxidbudget redan om 6 år (i förhållande till 1,5 graders målet). Greenpeace vill etablera begreppet ”koldioxid/klimatbudget”.

Klimatfestivalen 2016

Katta Nordenfalk från Klimataktion informerade om klimatfilmfestivalen “To future with love”. I år visas tre filmer den 21, 24 och 27 november. (”When two worlds Collide”, ”I morgon” samt ”Before the Flood”).

Medborgarutredningen

Elisabet Lundqvist från Klimataktion informerade om det fortsatta arbetet med Medborgarutredningen. Efter nio genomförda seminarier och efterföljande studiecirklar finns en lunta med material som Stina Oscarsson har fått i uppdrag att bearbeta. Syftet är både att sprida resultatet av utredningen medialt och att ha det som ett underlag i arbetet med klimatriksdagen 2018. Medborgarutredningens sista seminarium hålls den 5 december kl 19 på ABF-huset. Rubriken är ”Omställningen- Går det att ställa om samhället inom rådande strukturer eller måste vi förändra dessa?

Noll koll i Värtan

Karin Wahlgren från Klimataktion berättade om kampanjen mot kolkraftvärmeverket i Värtan. Värmeverket släpper ut stora mängder koldioxid. Stockholms stad vill att den ska avvecklas till 2020 men kampanjen jobbar för att tidigarelägga detta. Namninsamlingen behöver 1000 namn för att lämnas till ägarna, staden och Fortum Värme.

Klimatriksdagen 2018

Rapport från Torbjörn Vennström, Föreningen Klimatriksdagen. Datum spikat till den 4-6 maj 2018 i Stockholm. Organisationer och privatpersoner kan stödja arbetet med riksdagen genom att gå in på hemsidan, stödja värdegrunden men även ge ekonomiskt stöd. Syftet med riksdagen är att lägga fram klimatpolitiska förslag från folket och även att skapa ett forum för lokala grupper som arbetar med klimatfrågan. Klimatriksdagen vill mobilisera lokala grupper genom Klimatsverige. I dagsläget står sex-sju organisationer bakom detta initiativ kallat Klimatvalet. Det behövs folk i arbetsgrupper för dessa initiativ som hänger ihop. Stort behov också av ekonomiska bidrag för att kunna genomföra Klimatriksdagen.

Kommande möten i nätverket KlimatSverige

– Möte på temat klimatflyktingar lördagen 11 februari 2017

– prel ett möte i maj (ev. på annan ort än Stockholm)

– ett möte i höst

/ Kp 170103